Mentalvårdspatientens rättigheter

Vårdgarantin

I Finland gäller en vårdgaranti, vilket innebär att man som patient har rätt att få vård inom en viss tid. Man har rätt till akut vård och brådskande vård omedelbart.

Vård oberoende av patientens vilja

Ibland kan en patient förordnas vård oberoende av sin vilja. Förutsättningarna för psykiatrisk sjukhusvård oberoende av patientens vilja grundar sig på mentalvårdslagen. Alla följande kriterier ska uppfyllas samtidigt:

• att patienten har en allvarlig psykisk störning
• att sjukdomen utan sjukhusvård skulle förvärras eller äventyra patientens eller andra personers säkerhet
• andra mentalvårdstjänster inte är lämpliga eller de är otillräckliga.

Rätt att överklaga

Patienten har rätt att överklaga till förvaltningsdomstolen inom sitt område angående:

• beslut om vård oberoende av egen vilja
• beslut om fortsatt vård oberoende av egen vilja
• omhändertagande av egendom
• begränsning av kontakter med omvärlden

Personalens sekretess- och tystnadsplikt

Oberoende av patientens psykiska tillstånd har hen alltid rätt att bestämma till vem hens uppgifter får lämnas ut. Personalen har även sekretess- och tystnadsplikt. Detta innebär att de inte ens för anhöriga eller de närstående får utan patientens tillstånd berätta om sådant som gäller patienten eller hens hälsotillstånd eller vård.

Uppgifter om att patienten får öppenvård eller avdelningsvård får inte heller delas utan patientens tillstånd. Avdelningspersonalen kan till exempel inte svara på frågor om huruvida en viss patient är på avdelningen eller inte.

En minderårig kan besluta om sin vård och om att lämna sina uppgifter till exempel till föräldrarna när en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården anser att barnet kan besluta om sin vård på basis av åldern och utvecklingsnivån.

Om en minderårig patient inte kan fatta beslut om vården ska patienten vårdas i samförstånd med vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare.

Begränsningsåtgärder och tvångsåtgärder

I vissa fall måste de grundläggande fri- och rättigheterna begränsas på grund av patientens symtom. Begränsningar tillämpas då:

• de är nödvändiga för att skydda patientens eller andra personers hälsa, säkerhet eller egendom
• lindrigare metoder inte är lämpliga eller tillräckliga för situationen.

Begränsningarna måste vara genomtänkta och motiverade. Den vårdande läkaren beslutar om begränsningar. Begränsningar får endast användas i den omfattning som vården av sjukdomen samt patientens eller någon annan persons säkerhet förutsätter.

Det finns olika typer av begränsande åtgärder:

• Ibland är det nödvändigt att begränsa patientens fria vistelse utomhus, eventuellt också utomhusvistelse med anhöriga. Målet är att alltid försöka komma överens om begränsningarna med patienten. Om patienten inte själv märker hur de psykiska symtomen påverkar hens handlande måste beslut fattas om begränsningarna oberoende av patientens egen eller hens närståendes åsikter.
• Om patienten innehar substanser eller föremål som kan äventyra hens eller andras hälsa så kan de omhändertas av verksamhetsenheten. Ibland måste pengar eller betalningsmedel omhändertas om det finns risk för att patienten inte kan sköta dem själv. Ett skriftligt beslut fattas om omhändertagande av egendom.
• Patientens kontakter utanför sjukhuset begränsas om kontakten allvarligt skadar patientens vård, rehabilitering eller säkerhet eller om begränsningen är nödvändig för att skydda någon annans privatliv. Ett skriftligt beslut fattas om begränsningen av kontakt.
• Ibland behöver man utföra en kroppsvisitation eller kontrollera patientens egendom.
• Om patienten utgör en fara för sig själv eller andra kan tvångsåtgärder såsom isolering, vilobandage eller medicinering oberoende av egen vilja användas.

Psykiatrisk vårdvilja

Som patient kan man skriva en psykiatrisk vårdvilja, dvs. uttrycka sin önskan om behandling och vård.

Mer information angående vårdvilja får du från din egen kontaktperson.

Ombud

Patientombud

Varje enhet inom hälso- och sjukvården har ett patientombud. Patientombudet ger råd och information om patientens ställning och rättigheter.

Om patienten är missnöjd med sin vård kan hen kontakta patientombudet vid hälso- och sjukvårdsenheten. Situationen kan utredas på vårdenheten tillsammans med patientombudet. Patientombudet hjälper också patienten att göra en anmärkning, klagan eller patientskadeanmälan.

Det hör inte till patientombudets uppgift att ta ställning till patientens diagnoser eller innehållet i vården. Hen tar inte heller ställning till om det har skett en vårdskada eller felbehandling i vården av patienten. Patientombudet tolkar inte heller journalhandlingar.

Socialombud

Varje kommun har ett socialombud som kan kontaktas ifall man är missnöjd med de tjänster man fått. Socialombudet ger råd och informerar klienten om hens rättigheter samt hjälper med att göra anmärkningar.

Hen fattar dock inte beslut och beviljar inte förmåner.

Patientombud inom missbrukar- och beroendevården

Patientombud inom missbrukar- och beroendevården hjälper i frågor som gäller missbrukartjänster. EHYT rf koordinerar denna verksamhet. 

Lagstiftning

Följande lagar påverkar patientens rättigheter (www.finlex.fi)